BROTTMÅL - MISSTÄNKT FÖR BROTT

Du som är misstänkt för brott

När ett brott har skett påbörjar polisen en brottsutredning. Den kallas förundersökning. Polisen försöker härvid finna en person som de misstänker har begått brottet ifråga.

Du kan bli gripen, anhållen och häktad

Polisen kan gripa dig om de misstänker att du har begått ett brott. Efter det måste en åklagare besluta om du ska bli anhållen. Åklagarens beslut beror på hur viktigt det är för utredningen att hålla kvar dig. Om du blir anhållen så måste du vara inlåst i en cell. Reglerna är noggranna för hur länge en person får vara anhållen. Du får vara inlåst som anhållen i högst tre dagar. Klockan tolv på tredje dagen måste åklagaren bestämma om du ska släppas ut, eller om du ska komma till domstolen. Sedan bestämmer domstolen om du ska släppas, eller om du ska bli häktad. Om du blir häktad så fortsätter du att vara inlåst. Du kan bli tvungen att vara häktad ända fram till rättegången.

Välj själv din offentliga försvarare

När du är misstänkt för ett brott kan du ha rätt till en försvarsadvokat. Försvarsadvokaten kallas för offentlig försvarare. Om du vill ha en särskild offentlig försvarare som du har förtroende för eller en förvarare från en särskild advokatbyrå så ska du säga det så snart som möjligt till polisen, skattebrottsutredare eller andra som utreder brottet i fråga.

Du kan i många fall få en offentlig försvarare redan under förundersökningen. Din offentliga försvarare hjälper till med allt som rör ditt ärende. Den offentliga försvararen är också med på rättegången i domstolen. Det kostar inget att ha en offentlig försvarare, så länge du inte blir dömd. Om du blir dömd kan du behöva betala i efterhand. Hur mycket du måste betala beror på hur hög inkomst du har. Om du vill anlita en egen advokat som inte är offentlig försvarare, t ex om domstolen inte anser att du behöver en advokat till hjälp, får du bekosta advokaten själv.

Om du anhålls eller häktas är den offentliga försvaren ofta den enda som du får ha kontakt med. Så kan det vara under en längre tid. Det är åklagaren som bestämmer detta, efter beslut från domstolen. Se därför till att välja en advokatbyrå som du har förtroende för.

Förundersökning och åtal

I förundersökningen sammanfattas allt om brottet som du är misstänkt för. När förundersökningen är klar, har du rätt att få läsa den. Du får säga vad du anser om förundersökningen innan åklagaren bestämt sig för om åtal ska väckas eller inte. Du kan till exempel be om att fler personer ska förhöras. Detta hjälper naturligtvis din försvarare dig med.

När förundersökningen är klar bestämmer åklagaren vad som ska hända.
Åklagaren kan besluta om det här:

• Åklagaren kan väcka åtal. Då blir det rättegång.

• Åklagaren kan besluta om strafföreläggande. Det betyder att det inte blir rättegång, men den som är skyldig måste ofta betala böter. Den som får ett strafföreläggande får också en anteckning i polisens belastningsregister.

• Åklagaren kan besluta om åtalsunderlåtelse. Då blir det ingen rättegång och inget straff, men åklagarens beslut om brottet och vem som är skyldig antecknas i belastningsregistret.

• Åklagaren kan lägga ned förundersökningen. Det betyder att utredningen avslutas, utan att någon blir dömd.

När åklagaren väcker åtal

Om åklagaren väcker åtal blir det rättegång i domstol. Om det är ett mindre allvarligt brott kan domstolen besluta om dom utan rättegång.

En åklagare har åtalsplikt för nästan alla brott.
Det betyder att åklagaren alltid måste väcka åtal, om det finns tillräckliga bevis för att någon har begått ett brott. Om det finns bevis, spelar det alltså ingen roll om till exempel personen som anmälde brottet har ångrat sig. Det är åklagaren som driver ärendet, inte de inblandade personerna.

Försvararen hjälper dig att föra fram dina argument och analyser till din fördel både innan beslut i åtalsfrågan har fattats och vid en eventuell rättegång.