JAKT & SKOG
Jakträtt
Jaktbrott
För jaktbrott döms den som olovligen jagar på annans mark eller bryter mot en väsentlig bestämmelse vid licensjakt. Det är också jaktbrott att jaga på olovlig tid eller jaga ett annars fredat vilt. Det är inte heller tillåtet att använda motorfordon vid jakt. Den som jagar måste också använda sig av ett vapen som är tillåtet för den jakt man ska bedriva. Används hund måste jaktområdet vara så stort att drevet inte huvudsakligen går fram över annans jaktområde.
För att dömas för jaktbrott måste gärningen ha begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet.
Straffet är böter eller fängelse upp till högst ett år.
Ett jaktbrott kan också vara grovt.
När man tar ställning till om brottet ska anses grovt beaktas särskilt följande:
Om det handlar om ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt.
Om det har utförts vanemässigt eller i större omfattning.
Om det utförts med otillåten hjälp av ett motordrivet fordon eller någon annan motordriven anordning.
Om det utförts med en särskilt plågsam jaktmetod.
Vilt som avses i punkten 1 är till exempel björn, varg, lo, järv och kungsörn som i dag anses tillhöra gruppen hotade arter.
Om ett jaktbrott är grovt döms man till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.
Mindre allvarliga brott mot jaktlagen som brukar kallas förseelse mot jaktlagen och som kan leda till böter är till exempel om man inte gör eftersök på ett påskjutet vilt, har eftersökshund tillgänglig eller inte anmäler en viltolycka man varit inblandad i.
Jakthäleri
Jakthäleri innebär att man obehörigen handskas med vilt som man vet, eller har skälig anledning anta, har dödats genom jaktbrott. Den som gör sig skyldig till detta kan dömas för jakthäleri till böter eller fängelse i högst ett år.
Att ta befattning med djur som dödats genom jaktbrott kan exempelvis handla om att skaffa bort djuret, ta hand om päls eller kött. Den som köper kött från vilt som dödats genom jaktbrott gör sig alltså skyldig till jakthäleri.
Om brottet är att anse som grovt döms man till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. När man bedömer om brottet ska anses som grovt ska man särskilt beakta om det avser ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt och om det har utförts vanemässigt eller i större omfattning.
Vapenbrott
Den som innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det kan dömas för vapenbrott. Detsamma gäller den som överlåter eller lånar ut ett vapen till någon som inte har en rätt till att inneha vapnet. Vapenbrott kan begås antingen uppsåtligen eller genom oaktsamhet.
Om en person åtalas för vapenbrott så graderas brottet i olika grader. För den som döms för ringa vapenbrott i stället för vapenbrott av normalgraden har domstolen ofta dragit slutsatsen att det rör sig om en mindre förseelse mot vapenlagstiftningen som ändå är att bedöma som ett brottsligt agerande. Det går även att dömas för grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott och då rör det sig ofta om att någon eller flera av följande kriterier föreligger:
Vapnet har innehafts på en allmän plats med mycket människor eller i ett fordon på en sådan plats.
Vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet.
Innehavet, överlåtelsen, eller utlåningen har avsett flertalet vapen.
Vapnet har innehaft i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning.
Gärningen har på annat sätt varit av särskild farlig art.
Den som åtalas för vapenbrott riskerar att få ett fängelsestraff. För ringa vapenbrott är straffskalan från böter upp till fängelse i 6 månader. För vapenbrott av normalgraden är straffet fängelse i högst 3 år. Den som åtalas för grovt vapenbrott eller synnerligen grovt vapenbrott riskerar ett fängelsestraff som lägst kan bli 2 år och som högst (för synnerligen grovt vapenbrott) kan bli 7 år.
Omhändertagande/Återkallelse av vapentillstånd
Vapenlagen har också bestämmelser om att Polismyndigheten i vissa fall kan omhänderta eller återkalla ett tillstånd att inneha skjutvapen. Att bli av med sin rätt att ha vapen kan i många fall uppfattas som ett oerhört ingripande för en tillståndsinnehavare, men den bakomliggande tanken är att försöka se till så att skjutvapen inte kommer till brottslig användning i samhället.
Omhändertagande av vapen, ammunition, ljuddämpare och tillståndsbevis är en interimistisk åtgärd i väntan på ytterligare utredning och kräver att någon av följande kriterier är uppfyllda:
Det finns en risk att vapnet missbrukas, eller
Det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.
Polismyndigheten måste således påvisa att en vapeninnehavares fortsatta tillgång till vapen utgör en reell risk för att vapnen kan komma att användas lagstridigt, eller att det är sannolikt att tillstånden att inneha skjutvapen i framtiden kan komma att återkallas. Ett beslut om omhändertagande kan gälla omedelbart.
För att återkalla någons tillstånd att inneha skjutvapen krävs i stället att någon av följande kriterier är uppfyllda:
Tillståndsinnehavaren har visat sig olämplig att inneha skjutvapen.
Tillståndsinnehavaren utan godtagbar anledning vägrat Polismyndigheten tillträde för att kontrollera att förvaringsbestämmelserna följs,
Förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,
Det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.
En tillståndsinnehavare kan anses vara olämplig att inneha skjutvapen om denne dömts för någon slags brottslighet som klassas som diskvalificerande. Detta kan t.ex. vara brott mot jakt- eller vapenlagstiftningen, våldsbrott, grovt rattfylleri, eller sexualbrott. En vapeninnehavare kan också genom att det framkommit att denne har en missbruksproblematik av antingen alkohol eller narkotika vara olämplig att inneha vapen. Det förekommer också att läkare bedömer någon olämplig som vapeninnehavare om denne t.ex. har en psykisk diagnos som påverkar lämpligheten att inneha vapen.
När ett tillstånd att inneha skjutvapen omhändertas eller återkallas får tillståndsinnehavaren möjlighet att yttra sig i ärendet hos Polismyndigheten. Om Polismyndigheten vidhåller sitt beslut finns det möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Hör av dig till Severin Advokater om du har frågor angående vapentillstånd.